Svensk ordbok 2009, webbversion

komma sig [kåm`a sej] verb kom kommit, pres. kommer komm·er1till­friskna med.hon kom sig bra efter sjukdomenkomma sigsedan 17022i vissa ut­tryck hänga samman orsaksmässigt Nollhur kan det komma sig att rutan är trasig?hur kunde det komma sig att hon inte var hemma?komma sig (SÄTT)sedan 1773