Svensk ordbok 2009, webbversion
komma sig
[kåm`a sej]
verb kom kommit, pres. kommer
komm·er1tillfriskna
med.hon kom sig bra efter sjukdomenkomma sigsedan 17022i vissa uttryck
hänga samman orsaksmässigt
Nollhur kan det komma sig att rutan är trasig?hur kunde det komma sig att hon inte var hemma?komma sig (SÄTT)sedan 1773